Det var meningen att jag skulle skriva igår, men jag visste inte riktigt vad jag skulle skriva.
När jag sedan läste Linns inlägg om att känna sig splittrad, att man inte vet vad man ska göra, kunde jag inte göra någonting annat än att känna igen mig. Tydigen ska man veta exakt vad det är man vill göra med sitt liv redan som 18-/19-åring. Det är kul att det finns personer som vet vad man vill göra redan vid den åldern, men vad ska man göra om man fortfarande vandrar i mörkret? Det mest uppenbara vore om man kunde jobba, men det finns inte många jobb nu. Var ska man ens börja någonstans?

Det är meningen att man ska växa upp nu, men varför ska man behöva bli såhär pass pressad?
Visst, man har "åldern inne", men å andra sidan har man spenderat 13 år i skolan. När ska man behöva spendera tid för sig själv?
Jag började plugga på universitetet direkt efter att ha tagit studenten, men det var främst för att det inte fanns någonting annat för mig att göra. Som tur är pluggar jag en kurs som jag tycker är rolig och intressant, men med tanke på att jag mer eller mindre bara gör det för att jag inte hade någonting annat att göra har jag inte den motivation som jag egentligen vill ha.

Man ska inte behöva basera sina val för att man är splittrad, eller för att man känner att det inte finns någonting bättre att göra. Tyvärr är det så verkligheten ser ut för många.

Eller är det bara jag?

En flum-bild tagen tidigare idag

//Lisa